Hide menu

Organiska system och sensorer

Profilansvarig: Dr. Thomas Ederth, avd. för Molekylär Fysik

OBS! Profilen har utgått.

Inom naturvetenskaperna kan man sedan många år konstatera ett tilltagande intresse för problem och ämnen som ligger i gränslandet mellan traditionella discipliner, exempel på det är bland annat det ökande intresset inom fysiken för biologiskt relevanta problem, mötet mellan polymerkemi och materiefysik inom organisk elektronik, eller hur organisk kemi och biokemi förenas med elektronik och fasta tillståndets optik i utvecklingen av biosensorer. En gemensam nämnare för många av dessa områden är den ökande betydelsen av det mjuka tillståndets fysik, ett gränsland mellan polymerfysik, biokemi, vätskekristaller och självorganiserande material. Integration av kunskaper om dessa material med traditionella fysikämnen ställer nya krav, men öppnar också många möjligheter för framtidens ingenjörer att verka inom nya och snabbt växande multidisciplinära vetenskapsområden.

En tydlig tendens inom naturvetenskapen idag är att livsvetenskaperna träder in i en ny roll som dominerande vetenskap och problemleverantör, och där fysikens metoder och modeller är viktiga redskap för att lösa problem inom breda fält som gränsar till biofysik, bioteknik, biokemi och biomekanik. Orsakerna till denna trend till är flera, men klart är att livsvetenskaperna bjuder på stora utmaningar, och för att finna lösningar till de komplexa frågeställningar som livsvetenskaperna erbjuder krävs förståelse både på systemnivå och molekylär nivå, vilket i sin tur kräver bred kompetens och förmåga att samarbeta över disciplingränserna. Tillväxt pågår inom flera tekniska områden som gränsar mot biologi, och civilingenjörer med god bakgrund i fysik och matematik kan genom sin analytiska förmåga och naturvetenskapliga baskunskaper bidra inom dessa områden genom att öka förståelsen för de fysikaliska egenskaperna hos biologiska material, utveckla nya mätmetoder, eller bearbeta och visualisera signaler och data.

Elektronik med aktiva organiska material har på ett decennium flyttat från universitetens forskningslaboratorier till industrins produktutveckling, och idag utvecklas lysdioder i plast, elektronik på papper, plastminnen och polymerbaserade solceller. De elektroniska egenskaperna hos organiska och molekylära material – vare sig dessa är supraledande, metalliska eller halvledande – kan kan relateras till den enskilda molekylens egenskaper, och genom manipulation av molekylär struktur kan även elektroniska egenskaper varieras. Är molekylerna eller de molekylära strukturerna tillräckligt stora kan vi bygga komponenter och system med dessa, en ambition inom nanoteknologi och molekylär elektronik. Med större objekt närmar vi oss mikroteknologi, och för riktigt stora objekt (m2) utvecklas nya metoder för tryckning och industriella metoder för beläggning. Alla dessa dimensioner ingår i organisk elektronik, och för att arbeta inom dessa områden krävs gedigna kunskaper i fysik och matematik, kompletterad med polymerfysik, kemi och kvantkemi.

Denna utveckling skapar nya förutsättningar för yrkesrollen som civilingenjör, men integration av kunskaper i de snabbt växande vetenskapsområden som ligger mellan de klassiska disciplinerna (fysik, kemi, biologi...) förutsätter ofta djupa kunskaper i ett eget område, samt kommunikationskompetens i angränsande vetenskaper. Profilen OSS ger goda förutsättningar för yrkesverksamhet inom dessa nya verksamheter genom att ge studenterna gedigna kunskaper inom fysik och matematik, i kombination med en bred allmänbildning inom kemi, biokemi, ytvetenskap och polymera materials egenskaper.


Responsible for this page: Thomas Ederth

Last updated: 03/23/15