Hide menu

Examination

Här nedan finns information om "Examinationsmoment", "Examinationskrav" och "Tentamensdatum". Dessutom finns "Nya och gamla tentor och lösningar" upplagda och det finns några kommentarer "Angående miniräknare på tentamen (IFM:s policy)" och "Angående utantillkunskaper och härledningar på tentamen".

Examinationsmoment

  • TEN1, En skriftlig tentamen (U,3,4,5), 4,5 hp 
     
  • LAB1, En laborationskurs med skriftlig rapport på en av laborationerna (U,G), 1,5 hp

Examinationskrav

En skriftlig tentamen kommer att ges. Den består av 8 uppgifter uppdelat på två avdelningar; vågfysik (4 uppgifter) och termodynamik (4 uppgifter). Varje korrekt löst uppgift ger 4 poäng. Ett krav för att bli godkänd på tentamen är att man erhåller minst 4 poäng per avdelning. Följande betygsskala gäller preliminärt:

betyg 3: 13-18.5 poäng
betyg 4: 19-24 poäng
betyg 5: 24.5-32 poäng

För att bli godkänd på kursen krävs också godkända laborationer samt godkänd laborationsrapport på en av Richardslaborationerna.

Kursen är totalt på 6 hp, varav godkänd tentamen ger 4.5 hp och godkända laborationer ger 1.5 hp. Betyget på kursen som helhet ges av betyget på tentamen. 
 

Tentamensdatum

  • 2017-01-12     08-12    (Anmälningsperiod: 2016-12-13 - 2017-01-02)
  • 2017-04-20     08-12    (Anmälningsperiod: 2017-03-21 - 2017-04-10)
  • 2017-08-26     14-18    (Anmälningsperiod: 2017-07-27 - 2017-08-16)
  • 2018-01-08     08-12    (Anmälningsperiod: 2017-12-09 - 2017-12-29)

Tentamen kommer att ges ytterligare 2 gånger under 2018 (förmodligen i påsk och augusti) samt 1 gång under 2019 (förmodligen januari). Återkommer med datum och tider när tentamensschemat är spikat.

Angående miniräknare på tentamen (IFM:s policy)

Miniräknare har sedan lång tid tillbaka varit ett tillåtet hjälpmedel vid tentamen i t.ex. grundläggande fysikkurser. Räknarna har dock med åren blivit så avancerade att det nu är dags att försöka dra gränsen för vad som är tillåtet att utnyttja vid tentamen. Det enklaste sättet att göra denna gränsdragning vore naturligtvis att specificera gränser för minneskapacitet, symbolhanteringsfunktioner, infrarödkommunikation, grafisk presentation mm och förbjuda alla räknare med högre kapacitet. Diskussioner med enskilda teknologer har dock gjort mig medveten om att användningen av en avancerad räknedosa för många studenter är en väsentlig del av deras studieteknik. Och givetvis är förmågan att använda avancerade hjälpmedel en del i civilingenjörens kompetens. Därför känns det fel, i varje fall i nuläget, att rycka undan det stöd som en avancerad räknare utgör.

I stället för att förbjuda vissa räknare väljer jag därför att ge nedanstående förtydliganden om vad räknedosan inte får användas till. Följande gäller:

Räknedosans minne får inte utnyttjas för att ta fram fysikuppgifter, varken fysikaliska formler, text eller lösta fysikaliska problem. Räknaren får vid skrivningstillfället inte ha någon kommunikation med omvärlden (bänkkamrater t ex). Manipulering av algebraiska uttryck måste, vid redovisningen av ett fysikaliskt problem, redovisas med så många mellanled att lösningsgången kan följas med enbart huvudräkning. Det är alltså inte tillåtet att, med hjälp av symbolhanteringsfunktioner, hoppa över alla mellanled. Om en fysikalisk uppgift kräver funktionsundersökning, t ex att hitta ett lokalt extremvärde, krävs undersökning av derivata och dylikt. Inte heller här är det alltså tillåtet att hänvisa till räknarens grafiska presentation.


 

Angående utantillkunskaper och härledningar på tentamen

Generellt sett krävs inte, i normala räkneuppgifter på tentamen, att man ska kunna formler som inte står i formelsamlingen utantill eller kunna härleda dem, UTOM då härledning kan göras på ett enkelt sätt från formlerna i formelsamlingen eller med hjälp av texten i tentatalet. Krångliga formler som inte står i formelsamlingen kommer att ges om de behövs. Däremot kan det förekomma speciella teorital som går ut på att man ska härleda någonting, men inte heller då handlar det om att kunna en formel utantill. Det krävs också att man t.ex. vet att intensiteten hos en våg är proportionell mot amplituden i kvadrat, vilka villkoren är för konstruktiv och destruktiv interferens och liknande enkla samband. Hit räknas också enkla definitioner som att densitet är massa per volymsenhet, etc. 

 


Responsible for this page: Mats Eriksson
Last updated: 09/12/17