Hide menu

Mia Persson

Gener styr kommunikationen över artgränserna

Hundar kommunicerar medvetet med oss människor och detta beteendet visar sig ha betydande arvbarhet

Hundar kommunicerar gärna över artgränserna och ber ofta oss människor om hjälp när de stöter på problem – ett beteende som vi inte ser hos vargar. Hur snabbt och intensivt de ber om hjälp styrs till viss del av gener i deras DNA och snart vet vi kanske också vilka gener.

Frasse försöker ihärdigt att få tag på sin favoritboll som har rullat in under soffan medan Fido istället springer och hoppar på husse när han inte når sin leksak. Den här variationen i hundarnas hjälpsökande har jag studerat genom att låta 500 beaglar försöka lösa ett olösligt problem för att nå gömt godis. Jag såg att hundarna skiljer sig markant åt i hur snabbt och intensivt de bad om hjälp. Lilla Molly kunde glatt springa fram till mig och söka kontakt redan innan hon undersökt problemet ordentligt medan Mysan försökt att lösa problemet själv likt vargen. Med hjälp av hundarnas släktträd kunde jag sedan räkna ut att generna styr en fjärdedel av variationen i hjälpsökandet.

Vill man studera genernas inverkan på beteenden så är hunden i många fall ett utmärkt alternativ till människan. De har nämligen beteenden och personligheter som till stor del liknar våra. Hundar kan användas inom forskning för exempelvis ADHD, autism och tvångssyndrom, och även aggression och sociala beteenden. Men det finns fler fördelar än så med att studera gener som styr beteenden hos just hunden.

I över 15 000 år har hundar levt tillsammans med oss. Vi har en så stark kärlek till hunden att vi människor har avlat fram den i alla de former som utgör de omkring 400 olika raserna som vi ser idag. Vissa hundraser är avlade för att vara bra på en viss sort jakt, medan andra vaktar boskap eller gården där vi bor. Detta gör att vi har en enorm spridning av olika beteenden inom en och samma art. Tittar vi på hundens DNA så är alla hundarna väldigt lika varandra och inom raserna är de ännu mer lika. Dessa genetiska likheter är också till fördel för forskningen, för hittar vi skillnader i beteendet inom en ras så har vi inte så många gener som skiljer sig åt att leta bland.

Efter att beaglarna testats i beteendestudien så skrapade jag dem i kinden med en tops, precis som de gör på CSI. På så vis har vi nu deras DNA och nästa steg i min forskning blir att analysera detta för att försöka identifiera vilka gener som ligger bakom skillnaderna i hur hundarna ber om hjälp.

Namn: Mia Persson
Befattning: 
Doktorand i Etologi
Institution: IFM

KONTAKT

Telefon: 013 - 28 12 96

E-post: mia.persson@liu.se

Adress:

Linköpings Universitet

IFM, Avdelningen för Biologi

581 83 Linköping

Besöksadress: 

B-huset, ingång 23

3E:631

Campus Valla

Handledare

Per Jensen

Dominic Wright

Lina Roth

Relaterade länkar

Behaviour Genetics in the Domestic Dog


Responsible for this page: Per Jensen
Last updated: 12/04/14